Monday, February 23, 2009

Introducing...

This post was dedicated for seorang insan yang really mean so much to me. Wanna know more about this story, let we call the "insan" as SHE. Em, first of all kami bekenalan di UiTM Segamat of course during my studying of b.acc. Dah tu, yg speselnye, first warga segamat yg memang asalnye student segamat yg dijumpai adalah SHE. Ditakdirkan pule, kami sebilik. Jadi time nk tau duduk bilik mane, ketuk la pintu SAB 006D name bilik diberi. Lalu, pintu pon dibuke. Em, dlm bilik tersebut ade SHE and another friend called shida. Hehehe. Pastu, g amik kunci and duplicate. Itula pengalaman pertama berjumpa dgn SHE. Dah tu, kite duk sebilik selama 14 minggu + 4 minggu peperiksaan. Begitulah life di UiTM. Pada sem pertama, kami x berapa rapat, kalu rapat pon, time tiru jwpn SHE ni coz she’s really smart in her study. Mmg sgt excellent. Tiru jwpn pon tuk subjek yg bisa membuatkan semua org ‘FUH’ ape lg kalu bukan subjek kesayangan smua student b.acc iaitu kod FAR400. Ade skali tu, nk pinjam jwpn, pastu, SHE ckp xleh. Huhu merajuk la kejap, pinjam jwpn org lain. X tau la nape mls nk wat sendiri time tu. Nah, sekarang dah kene wat sorg2, ye la xkan nk tiru keje org lain pule. Tp yela, blom kije lg, xde pengalaman psl kije lagi.

Life goes on, habes dah first semester, masuk second semester, kitorg dah really close since 5 out of 7 klas, kitorg ditempatkan dlm klas yg same. Nak dijadikan cerita, I was really surprise on my 22nd birthday, yela, kite dah start close, suddenly blk dr cuti ujung minggu, SHE senyap, mmg pelik sgt time tu. Kite ajak borak die urm je, angguk2 je, nape ye. Ade wat salah ke ni. Tp time ari jumaat before blk tu, ok je smua. Dahtu, mlm tu x ajak pon g li mknn. Nsb baik la g li mknn ngan mas (rumate) tadi. Then, pas mandi n solat2 smua, wat kije coz soknye ade presentation. Ditambah pule ade test paper mandarin. Dah tgh midterm kan skrg ni. Pastu, SHE still senyap lg, time my other group members dtg pon, SHE borak2 ngan mereka je, ngan kite xde. Huhuhu. Jadinye, bile da abes wat kije n study tuk test. Naik katil n tdo. X selera nk mkn dah, coz ati x sedap. Nak tanye, segan pule. Xpelah, then, bgn soknye. Prepare tuk test, siap2 n g klas. Ha, ni salah satu klas yg kitorg x same. Jd jln la sorg2 menuju klas BMD451 yg diajar oleh Miss Toh Ling Ling. Time tgh jln tu, hati ni sebak, then anta msg. Msg tu kan, smp skrg diorg duk ejek. X tau la ape yg klakar nye ngan msg tu. Dlm msg tu, berbunyi, "Whatever it is, I’m so sorry". Mgkn mcm ayat artis kut. Hehehe.

Pastu, bile dah due tige hari, barula tau, ni mcm wakenabeb tuk my birthday rupenye. SHE telah berpakat ngan kawan2 nk kenekan kite. Tp yg terharunye, dpt birthday party mlm birthday tu. Dahla, soknye ade quiz or test LAW. Tp dat was memorable sgt. Thanks to all wing mate kolej SAB level bwh skali. Especially to SHE, x sangke dpt kek, dah la kene interview ape perasaan kene wakenabeb minggu tu. Ha… xleh digambarkan. Sayu hati ni. Rase keseorangan, pelik, mcm2 lagi la. That’s was the beginning yg kite rase SHE’s really something to me, ye la xkan kite tetibe rase sunyi coz die x ckp ngan kite je kan. Situ la titik tolaknye bahwesenye die mmg seorg kwn yg sgt2 diperlukan.

Later, life goes on lagi, kami duduk di rumah sewa coz UiTM nk amik bdak dip ramai2, jd kitorg pon duduk je la luar. Menyewa di Taman Bendahara, dlm 7 minit ke segamat (tu kalu drift). Kalu x dlm 15 minit juge la. Nk g bndr, dlm 5 minit dah sampai (tu pon kalu lampu 99 tu x stay kat 99 je). Time duk umah sewa, byk bende kene wat sendiri, baso baju mmg la, ni kite buke kotak lebih besar lg, time ni la kite kene piker psl jiran tetangga, xleh wat bising, kene tegor menegor antara satu same lain. Kalu dulu time duk hostel, jemo baju, jemo je la. Kalu ade member borak psl klas ke, test ke. Ni dah duk umah sewa, kite mule la betanya kbr ngan mak cik2 di sebelah. Kakak kilang taiko blkg umah tu. Skop ceritanye pon makin besar. Hehe. Budget pon silap2 leh lari, mane x nye, bayar sewa umah, bil2, duit potong rumput, kalu ade maintenance kene wat ke mcm paip bocor, tangki air bocor dsb. Smua pon excess time duk umah sewa. Tp ade juge best nye, kite dpt msk sendiri. Me personally mmg xpndai msk, duk umah, x penah msk pon. Bile duk umah sewa, tlg SHE msk. Potong ayam sendiri, sayur, siang togeh n mcm2 lg. Sepanjang pengalaman bersama, plg suke SHE msk kuetiaw. Fuh, sedap sgt. Mmg skill msk kuetiaw no 1. Xde org leh challenge sedapnye. Lagi, SHE pndai msk soto, paprik, popiya, tomyam n mcm2 lg. Smua pon sedap, x ketinggalan Maggie kari + telo separo msk. Pergh… mmg klasss… Sejak follow SHE msk, skrg ni dah bole la msk sket2. Tp xde lah terror mane. Still cube n mencube. Thanks dear coz teaches me so many things about life.

Kalu nak bercerita psl msk kan, kite kene tanye pendapat k.rina @ jiran setengtang dgn dapur umah kitorg. Katenye, kalu kitorg duk msk ramai2 kat umah tmn bendahara tu, kecoh nye leh dgr smp ke rumah nye. Yela, mane x nye, kalu nk msk satu bende pon, mesti ade plg kurang 2 org kat dapur tu. Kalu nk msk byk, lg ramai la orgnye kan. Di tambah pule nnt suh org ni rase, komen nye mcm2. Riuh jadi nye. Plg x tahan kalu msk pagi2 bute, especially time sahur, tung tang tung tang. Hahaha. Ape la anak dare ni wat pagi2. xleh diam btul. Sabar je la kan jiran2. Maafkan kami…

Finally, SHE was really nice to everybody plus really helpful and the most important one is that SHE is really caring about her friends. Until now, SHE will always be my best ever friend. Really enjoy being with her for the past two and half year. Even the number was quite young, but lot of things happened and can’t be forgotten for the rest of my life. Huhuhu. Thanks once again and let me introduce, SHE is Laila Fairuz Binti Mohd Rani. Hope her always in excellent condition in what ever she does. Thanks awk!!!
*Laila Fairuz Bt Mohd Rani @ Yusof *

No comments:

Post a Comment